Akvarium fisk akvariefisk logo tropisk fisk ciklid akvarium
Menu

Starta
Akvarieväxter
· Växtakvarium
· Anubias
· Cryptocoryne
· Välja Växter
Akvarieskötsel
Alger
Cykling
Dekorationer
Fiskmat
· Att Mata Fisk
· Torrfoder
· Levande Foder
· Yngelmat
Försäkringar
Laga Akvarium
Lekakvarium
Lekmetoder
Nybörjarfiskar
Fisksjukdomar
· Bukvattensot
· Fenröta
· Hål i huvudet
· Sammetssjuka
· Vita pricksjukan
Snäckor
Utrustning
·Akvariebelysning
· Akvariefilter
Välja Fisk

Vita pricksjukan

Bakgrund

Vita pricksjukan är också känd som Ich (ibland stavat Ick). I sötvattensakvarium orsakas vita pricksjukan av en hudparasit vid namn Ichthyophthirius multifilis. Det finns en sorts vita pricksjuka som drabbar saltvattensakvarium, men den orsakas av en helt annan parasit, Cryptocaryon. Den här artikeln handlar enbart om den sortens vita pricksjuka som drabbar sötvattensakvarier.

För att framgångsrikt kunna behandla vita pricksjukan är det bra att förstå parasitens livscykel, som består av ett tillväxtstadium i fiskens hud, ett bottenstadium i cystform och ett svärmstadium där den kan infektera lämpliga värdar. Den vuxna parasiten bor i ett hål i fiskens hud och äter av fiskens hudvävnad. Där bildar den en cysta, vilket vi uppfattar som en vit prick. Cystan faller sedan till akvariets botten där Ichthyophthirius multifilis multiplicerar sig genom delning. Därefter inträder svärmstadiet då hundratals sk. tomiter simmar omkring i vattnet på jakt efter en lämplig värd att borra in sig i. Om tomiten inte hittar någon värd dör den. Om den hittar en värd, borrar den in sig och livscykeln är sluten.

Livscykelns hastighet beror på vattnets temperatur. Om vattnet är 21°C kan livscykeln ta mindre än fyra dagar. Om vattentemperaturen istället är 10°C kan processen ta upp till fem veckor. Vid temperaturer under 10°C faller parasiten i en form av dvala.   

Att förebygga vita pricksjukan

När en fisk lyckats överleva vita pricksjukan brukar den utveckla ett visst mått av immunitet. Tyvärr innebär det samtidigt att den kan överföra parasiten till andra fiskar, trots att den själv inte blir sjuk och därför inte uppvisar några symptom. Därför är det svårt att förebygga vita pricksjukan. Givetvis är det alltid tillrådligt att ta hand om sina fiskar på ett bra sätt så att de blir starka och friska, eftersom fiskar i bra kondition har en mycket större chans att framgångsrikt hålla parasiter i schack.

Symptom på vita pricksjukan

Det mest karaktäristiska symptomet på vita pricksjukan är som namnet antyder vita prickar som uppstår på fiskens kropp och/eller fenor och gälar. Prickarna är små cystor och kan bli kring 1 mm i diameter. Ibland ser de ut ungefär som saltkorn. När tillräckligt många cystor har uppstått över ett visst hudparti kan de se ut som en sammansmält, oregelbunden grå fläck. När angreppet gått såhär långt blir huden ofta täckt av slem och infektioner är vanliga.

Vid sidan av de vita prickarna kan symptom såsom andnöd, avmagring och apati uppstå, och det är också mycket vanligt att den angripna fisken skrubbar sig mot sträva ytor i akvariet.

Behandling mot vita pricksjukan

Det finns ingen behandlingsmetod som är effektiv mot Ichthyophthirius multifilis när parasiten befinner sig skyddad inne i fisken eller lever som cysta på botten. Istället måste man inrikta sig på att döda de frisimmande parasiterna, vilket innebär att behandling måste pågå under en längre tid. De frisimmande parasiterna är känsliga mot flera olika vanliga akvariemediciner, såsom malakitgrön, aureomycin, euflavin och kininföreningar. Det är också möjligt att behandla med salt. Behandlingarna bör pågå under 2-3 veckor.

Hur länge du måste medicinera akvariet beror till stor del på vattentemperaturen. Om man höjer temperaturen snabbar man på parasitens livscykel, och det stadium då Ichthyophthirius multifilis är känsligt för behandling inträffar alltså snabbare. Man måste dock komma ihåg att temperaturförändringar kan vara stressande för fisken, och om dina fiskar är svårt angripna av vita pricksjukan kan det vara negativt att utsätta dem för ytterligare en stressfaktor.

Olika fiskarter är olika känsliga för de mediciner som används mot vita pricksjukan, och det är därför viktigt att ta reda på hur känsliga dina fiskarter är. Det är också viktigt att inte använda sig av mer medicin än nödvändigt. När det gäller malakitgrönt brukar det t ex räcka med en koncentration av 0.05 ppm (parts per million) för att behandlingen ska vara effektiv. Många tillverkare rekommenderar dock att man använder 1 droppe per gallon vatten (3.8 liter), vilket blir betydligt mer än 0.05 ppm om flaskan med malakitgrönt är av någorlunda stark koncentration, och detta kan orsaka problem för känsliga fiskarter.    

Om du väljer att använda salt för att bekämpa vita pricksjukan brukar 5 ppt (parts per thousand) vara lagom. Om du har saltkänsliga fiskar, t ex malar, kan du nödgas sänka styrkan till 2 ppt.

Diskussion kring vita pricksjukan

Vita pricksjukan är ett mycket vanligt problem, och en mängd olika akvarister har experimenterat med olika metoder för att bota den. Det förekommer en hel del diskussioner inom hobbyn kring orsaker bakom sjukdomsutbrott och de bästa metoderna för att motverka och bota vita pricksjukan. Varje behandlingsmetod kommer med sina egna fördelar och nackdelar, och en metod som fungerar utmärkt i ett akvarium kan döda fiskarna i ett annat.

  _________________________________________________________________________________

Kakpolicy

Privacy policy för anonser Copyright akvariefisk.com 2006

Populära Akvariefiskar

Ciklider
Afrikansk fjärilsciklid
Altumskalar
Auratus ciklid
Benga ciklid
Blå ciklid
Blå delfinciklid
Blå orkide ciklid
Boliviansk fjärilsciklid
Cynotilapia afra
Demasoni ciklid
Eldbuk
Fjärilsciklid
Grön diskus
Gul (Golden) labidochromis
Gul dvärgciklid
Guldsömsciklid
Heckel
Jack Dempsey
Kakadua ciklid
Lamprologus - Mångbandad snäcklekare
Mari Gold
Nyckelhålsciklid
Palettciklid
Pandaciklid
Papegojciklid
Påfågelciklid
Regnbågsciklid
Röd dvärgciklid
Röd juvelciklid
Rödzebra
Sajica ciklid
Saulos ciklid
Skalar
Zebraciklid

Malar
Ancistrus mal
Bulldog mal
Clown pleco
Fläckig pansarmal
Hajmal
Jätteancistrus
Leopard acanthicus
Metallpansarmal
Plecostomus mal
Prickig knorrmal
Randig pleco
Royal pleco
Segelfenspleco
Silverhajmal
Skäggnosmal
Vitprickig taggmal
Xingu Ancistrus
Zebra pleco

Tetror
Blodfenstetra
Glödbandstetra
Kardinaltetra
Koppartetra
Neontetra
Piraya
Rosentetra
Sorgmanteltetra
Svart neontetra

Labyrintfiskar
Blå gurami
Dvärggurami
Fredlig Kampfisk
Guldgurami
Honungsgurami
Marmorgurami
Mosaikgurami
Paradisgurami
Siamesisk kampfisk

Levandefödare
Black Molly
Guppy
Platy
Segelfensmolly
Svärdbärare

Barber
Eldstjärt
Guldfisk
Kardinalfisk
Kilfläcksrasbora
Koi
Kopparbarb
Mässingsbarb
Praktbarb
Silverhaj
Tigerbarb
Zebrafisk

Andra Fiskar
Black ghost knivfisk
Dvärgotocinclus
Grön kulfisk
Jätteormhuvudsfisk
Kuhlii ål
Pakistanbotia
Praktbotia
Randig otocinclus
Siamesisk algätare
Sterlett
Motoro Stingrocka
Tigerbotia